På fredag klockan tio är den sega tvisten över – då tas den omtvistade Garbobysten i Helgalunden ner. Striden började redan 1996, då Byalaget Tantofolket bestämde sig för att sätta upp en byst till Greta Garbos minne i Helgalunden på Södermalm.

Konstrådet säger att bysten inte liknar Greta Garbo. För mig är det ofattbart att man kan säga så om en skådespelerska med tusen ansikten, säger Rune Sahlström. Tantofolket trotsade konstrådets beslut och förra hösten sattes bysten upp ändå. – Vi har ett ansvar för Stockholms offentliga rum. Vi har enhälligt sagt nej till bysten och det måste Byalaget Tantofolket respektera, säger Philippe Legros på Stockholms konstråd.

 

from:   Swedish Internet Article,        1996
© Copyright by   Swedish Internet Article

Greta Garbo kanske kommer hem till slut. I sommar besöker enda arvingen, brorsdottern Gray Reisfield, 65, Stockholm. Syftet: att hitta en lämplig gravplats.

Hollywoodlegenden Greta Garbo, den gudomliga, blev 84 år. Hon dog den 15 april 1990 men har fortfarande inte kunnat få den sista vilan. Hennes stoft finns sedan flera år i en urna på en begravningsbyrå i New York . Halva världen har slagits om att få hennes grav till sig. Brorsdottern Gray Reisfield har dock inte kunnat bestämma sig. Hon har varit rädd att någon skulle skända graven och stjäla urnan, något som drabbade Charlie Chaplin. Men Stockholms finansborgarråd Mats Hulth, som blir värd för Reisfields besök i sommar, säger att det går att ordna garantier för säkerheten.

Vill hålla låg profil

När besöket blir av vill han inte precisera. – Vi vill inte gå ut med när det blir. Hon vill hålla en låg profil. Mats Hulth tycker att Katarina kyrka på Södermalm eller Skogskyrkogården är lämpligast. – Vi har olika alternativ som vi kommer att visa. Men hon föddes ju på Blekingegatan och konfirmerades i Katarina kyrka. Och det är en vacker kyrka och kyrkogård. Samtidigt finns det andra som tycker att Hedvig Eleonora på Östermalm vore lämpligare. Församlingsprästen Anders Hult är en av dem. – Sankta Katarina ligger kanske närmast till. Men Hedvig Eleonora har närheten till Dramatiska teatern och den genomströmning vi har av turister. – Vi har ju en stor dagbefolkning här också. Verkstadsföreningen, Industrihuset står här i faggorna.

”Får inte bli dragkamp”

Men det får inte bli en dragkamp. Det är upp till de anhöriga att avgöra var hon ska begravas. Landshövding Ulf Adelsohn har tidigare förespråkat Hedvig Eleonora. – Nu är det fullständigt egalt för mig. Men jag tycker att hon ska begravas i Stockholm, säger han. Adelsohn har tidigare fått klartecken från Gray Reisfield att Greta Garbo skulle begravas i Hedvig Eleonora. Han skrev påminnande brev och Reisfield var två gånger på lunch hos generalkonsuln i New York . Sedan blev det bara tyst. – Jag tycker att hon borde skämmas, hon borde för länge sedan ha ordnat med begravningen, säger Adelsohn.

” Vill bara tjäna pengar”

Jag tror bara att hon vill tjäna pengar på det här, det är mitt intryck. I en intervju i Aftonbladet för två år sedan sa Gray Reisfield att Greta Grabo skulle begravas i Sverige. – Min tanke var hela tiden att min mor skulle följa med mig till Sverige för att utse gravplatsen. Hon var lite äldre än fröken Garbo och de var mycket nära vänner. Modern blev aldrig tillräckligt bra för att resa.

 

from:   Swedish Internet Article,        1999
© Copyright by   Swedish Internet Article

STOCKHOLM (TT)Det är Garbos brorsdotter som har bestämt sig för att Skogskyrkogården i södra Stockholm ska bli Garbos sista vilorum. Urnan med den svenska skådespelarens aska kommer att gravsättas på kyrkogården vid en minneshögtid 17 juni. Hennes kommande gravplats ligger inte långt från den plats på Skogskyrkogården där hennes släktingar är begravda. I en familjegrav vilar redan hennes föräldrar Karl Alfred och Anna Gustafsson och hennes syster Alva. Garbos gravplats kommer att utmärkas med en sten i älvdalskvartit.

Det blir biskop Caroline Krook som ska leda minneshögtiden i Skogskapellet med 35 platser. Anhöriga till Garbo och ett antal svenska och amerikanska gäster kommer att bjudas in. Idealisk gravplats Garbo avled 84 år gammal i New York 1990 efter nästan femtio år av självvald isolering. Hennes stoft har förvarats i USA i väntan på beslut om plats för gravsättningen. Brorsdottern Gray Reisfield i New Jersey i USA, som förvaltar arvet efter Garbo, säger att hon efter flera års letande nu funnit den idealiska gravplatsen.

Det är många länder som visat intresse och det har varit mycket massmediajakt kring det här. Men Gray Reisfield har tyckt att hon kan ta god tid på sig, säger Gunnar Olin på PR-företaget Kreab som är Reisfields ombud i Sverige. - I avskildhet har hon rest runt och tittat på olika alternativ. Till slut när hon fick se Skogskyrkogården sade hon: Något vackrare kan man inte hitta.

Reisfield har särskilt understrukit att hon inte vill ha ett stort evenemang i till exempel Storkyrkan utan i stället en mindre och mer stämningsfylld högtid. Till minneshögtiden i Skogskapellet kommer Reisfield att bjuda in representanter för regeringen, kommunen, Filminstitutet och några andra institutioner. Däremot kommer inga av Garbos personliga vänner.

De få som ännu lever är nu för gamla för att delta i evenemanget, tror Olin. Risk för stöld Stockholms tidigare finansborgarråd Mats Hulth har följt frågan om Garbos gravplats under ett antal år och är mycket glad över att det blev Stockholm. - Vi plockade fram ett antal alternativ där Skogskyrkogården var ett. Men även Adolf Fredrik, Hedvig och Katarina har varit med i diskussionen. Men det var Reisfield själv som bestämde sig för Skogskyrkogården, säger Hulth. Han är mycket nöjd med att

Garbo nu kommer tillbaka till Stockholm i stället för att gravsättas i USA, som varit en annan möjlighet. - Garbo är ju den mest kända stockholmskan så det är klart att det känns naturligt att hon begravs i Stockholm. Hulth tror också att Reisfield hela tiden varit inriktad på att Garbo skulle hem till Sverige, men att hon tidigare varit orolig till exempel för att urnan skulle kunna stjälas. Därför har Stockholms stad tittat på olika typer av säkerhetsarrangemang. - Hon har blivit erbjuden olika lösningar av kyrkogårdsförvaltningen, säger Hulth. Sten Gustafsson/TT
 

FAKTA: GRETA GARBO

 Född Greta Gustafsson 18 september 1905. Efter avslutad folkskola och bland annat arbete som expedit på PUB i Stockholm kom hon 17 år gammal in på Dramatens scenskola.
 Filmdebuten kom i Luffar-Petter 1922. Hon upptäcktes därefter av regissören Mauritz Stiller som gav henne en roll i Gösta Berlings saga som blev hennes genombrottsfilm.
 Den internationella scenen öppnades året därpå när Garbo i Berlin spelade in Den glädjelösa gatan . Där befann sig filmmogulen Louis B. Mayer som tog med sig både Garbo och Stiller till sitt filmbolag MGM.
 Första filmrollen i Hollywood kom med Virveln 1926, vilken genast gjorde henne till en etablerad stjärna. Sedan följde en rad succéer, bland andra Anna Karenina, Mata Hari och Kameliadamen.
 1942 hade hon filmat färdigt. Då kom hennes enda misslyckande i filmen Tvillingarna och trots övertalningsförsök drog hon sig tillbaka och flyttade till New York.
 Greta Garbo blev berömd för sin starka personliga utstrålning och gåtfullhet. Myten om henne växte sig starkare med åren, bland annat på grund av hennes skygghet.
 Hon avled i New York 15 april 1990.

 

from:   Swedish Internet Article,        1999
© Copyright by   Swedish Internet Article

Det anser sig Stig Tomtlund i Götene nu kunna bevisa. Det är ett gammalt rykte att Sven Gustafsson från Västerplana skulle varit Greta Garbos alias Greta Gustafssons fader. Och inte Karl-Alfred Gustafsson som det står i kyrkböckerna. Sven Broman, som var bekant med Garbo och skrev en bok om henne, har med bestämdhet hävdat att Karl-Alfred var fadern.

Tomtlund har dock kunnat spåra Sven Gustafsson till Stockholm och Glasbruksgatan 22 där han bodde vid tiden för Garbos avelse. Det är 600 meter från Blekingegatan där Gretas Garbos föräldrar bodde. Han tror dock inte att Sven Gustafsson var inneboende hos paret Gustafsson som vissa rykten gör gällande. –

Men han bodde tillräckligt nära för att kunna vara far till Greta Garbo. Man ska komma ihåg att föräldrarna vid den här tiden var mycket osams, det framgår bland annat av Sven Bromans bok, säger Stig Tomtlund till Nya Lidköpings-Tidningen.

Det främsta stödet för sin tes fick Tomtlund när han fann en arvskifteshandling som ledde honom till Skövde tingsrätt och en tilläggsbouppteckning där från 1954. Där stod Greta Garbo som arvinge till Matilda, som var syster till Örna-Gustaf, Sven Gustafssons fader. Garbo ärvde, som "ättling i rakt nedstigande led" 202 kronor efter Matilda, enligt Tomtlund. Men Greta Garbo meddelade att hon avstod sitt arv till förmån för de andra dödsbodelägarna.

 

from:   AB Kvällstidningen Expressen,         2002
© Copyright by   AB Kvällstidningen Expressen

Hon var gåtfull, hon var mystisk - och hon var stjärna. Än i dag lever legenden om Greta Garbo.

Greta Garbos öde fortsätter att fascinera. En gång i tiden var hon Hollywoods högst betalda och hetaste stjärna. När hon slutade var hon endast 36 år - men inget kunde få henne tillbaka till scenen. Om två år är det 100 år sedan Greta Garbo föddes - och redan nu märker Garbosällskapet i Högsby i Småland att intresset för Garbo ökar. Visserligen öppnar inte museet för säsongen förrän om två månader, men det är en aktiv ideell förening som på sätt och vis aldrig har stängt. Det kommer ständigt in nytt Garbo-material.

Och många hör av sig. Mest sensationellt är ny forskning kring Greta Garbos rötter. En dam i USA har lovat sända en utredning som sträcker sig ända ner till 1200-talet. - Kvinnan i USA hade först vänt sig till Dramaten och Svenska filminstitutet, som då föreslog att det passade bättre på Garbomuseet i Högsby. Nu har hon lovat att sända släktforskningen hit, säger Garbosällskapets Elisabeth Angervall. Det hela kanske låter lite upphaussat - och jag vill ju inte säga för mycket innan jag satt mig in i materialet.

Att Garbosällskapet (http://www.garbosallskapet.h.se/) finns i Högsby sedan två år tillbaka är inte så konstigt. Det är här många av Greta Garbos förfäder levde - ja, hennes mamma var till och med född i Högsby församling. Att även Greta skulle ha varit född i Högsby har aldrig kunnat bevisas - men visst har det gått envisa rykten. Ja, det var i många år en starkt rotad uppfattning att Greta föddes i Högsby i samband med ett besök som modern gjorde här 1905. Och var Karl Alfred Gustafsson verkligen hennes far? Eller var det hans bror som var far till Greta? Jag ringde till min släkting Lennart Johansson i Grönskåra, en by som ligger ett par mil från Lillsjödal där Gretas mor Anna Lovisa var född. Lennart är 93 år. Hans mor Hilda och Gretas mor var jämngamla.

Men Lennart gav ett väntat svar: - Jag vet att det har varit mycket strid om det här. Om det pratades mycket om Greta Garbo? Nä, morsan hade fullt sjå att hålla ordning på sina egna ungar. Och så mycket till kommunikationer att resa fanns det ju inte heller på den tiden. Ja, så var det. De flesta hade nog av sina egna vardagsbestyr. Greta Garbo klarade sig ju bra själv.

Redan nu finns det två stora släktutredningar om Greta Garbo. Hon ingår i boken 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, utgiven av Sveriges släktforskarförbund. Även släktforskaren Bo Jansson i Malmö har sammanställt Greta Garbos släkthistoria. Båda utredningarna sträcker sig till mitten av 1500-talet. Greta Garbo föddes som Greta Lovisa Gustafsson den 18 september 1905 i Katarina församling på Söder i Stockholm.

Här bodde hon på Blekingegatan 32 tillsammans med sina föräldrar och två äldre syskon. Före filmkarriären var hon tvålflicka vid olika raksalonger och under två år anställd som expedit på varuhuset PUB. 1922 kom hon in vid Dramaten, 1923 bytte hon officiellt namn till Greta Garbo och på sommaren 1925 reste hon över till Amerika där hon på kort tid gjorde stor succé med sitt vackra ansikte, sin sensuella mörka röst och sin enorma utstrålning. Under sin filmkarriär deltog Greta Garbo i 27 filmer, varav 24 i Hollywood.

Greta Garbo har starka rötter i norra Kalmar län i Småland. Hennes mor Anna Lovisa Johansson (1872-1944) var född i Högsby församling och i de här trakterna har Greta Garbo många släktingar. Anna Lovisa gifte sig 1898 i Stockholm med Karl Alfred Gustafsson, född 1871 i Frinnaryd församling (nära Aneby), Jönköpings län. Han dog 1920. Greta Garbos mormor Emma Kristina Adamsdotter (1849-1918) var född i Skruvshult (Högsby) och hade inte mindre än elva syskon. Här var det säkert stor dramatik (och skandal) då Gretas mormor och morfar skildes sedan han utvandrat till Amerika 1882 utan klara flyttningspapper.

Sex år senare emigrerade även Gretas morfars mor och far till USA . Biljetten var ställd till Chicago . Gretas mormors mor hette Maria Lovisa Andersdotter (1828-1865). Även hon var född i Skruvshult. Några generationer längre tillbaka i tiden har Greta Garbo anor från bland annat Mörlunda, Målilla och Älghult. Men det finns mycket rötter även i Kristdala och Döderhult (församlingar inte långt från Oskarshamn). De flesta anfäderna på moderns sida var bönder och torpare. Men här finns också rusthållare, soldater, ryttare, kyrkvärdar och skräddare.

Greta Garbo har även adliga anor - långt bak i tiden. En av förfäderna hette Per Silkelock (död 1626 i Kristdala). Han var borgare i Kalmar och anfader till de stora prästsläkterna Duraeus, Meurling och Sabelsköld. En av de mer kända i den släkten var Karl Sabelsköld (1665-1701), född i Lannaskede församling (utanför Vetlanda), mormors morfars mormors morfar till Greta Garbo. Han var dragon och dog i fälttåget i Livland. Hans farfar och anfader hette Jöns Mårtensson, som bland annat var slottsfogde i Nyköpings län och i Vibyholm län. För att kunna hålla reda på alla släktingarna bildades 1968 Släktföreningen Sabelsköld.

I den omfattande sammanställningen finns bland andra FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1905-1961) och botanikern Carl von Linné (1707-1778). Från släktgrenen Meurling härstammar den kände läkaren och författaren Axel Munthe (1857-1949). Från en krigsöverste med det ovanliga namnet Halsten Bagge (död 1555 i Högsby) finns det släktband till skådespelerskan Viveca Lindfors (1920-1995), även hon framgångsrik i Hollywood. Fast det är klart - då får man gå 13 generationer bakåt i tiden.

Greta Garbos anor på faderns sida innehåller en del adligt blod. Det handlar om ätterna Armsköld, Fahnenhielm och Gyllenståhl - men även här skriver vi 1600-talet och 1700-talet. Ryttmästaren Göran Andersson blev adlad Armsköld 1628. Han var Greta Garbos farfars farfars farmors mormors morfar. Göran Armsköld var i sin tur barnbarns barn till Halsten Bagge.

Männen i dessa "finare" släkter gjorde karriär inom det militära, var med i flera krig och fick händelserika liv. Kvinnorna såg till att bli gifta med adelsmän - och fick på så vis åtminstone ekonomisk trygghet. En anfader, Olof Stråle af Ekna (död 1648), var en tid häradshövdning i Uppvidinge härad.

På Greta Garbos faderslinje finns många av rötterna i Jönköpings län (kring Tranås och Aneby) och i Östergötland (bland annat Gryt församling). Hennes farfar Johan Agaton Gustafsson var född i Säby församling i Tranås. Han hade titlar som bonde och öltappare och arbetade även en tid på Gotland och i Stockholm . Greta Garbos farfars far Gustaf Adolf Gustafsson (1805-1849) var bonde i Säby församling. Farfars farfar Karl Gustaf Fredriksson (1774-1832) var förutom bonde även nämndeman och kyrkvärd. Hans farfar Jonas Andersson Ekstrand (1692-1778) var soldat i Säby.

Om Greta Garbos två syskon kan man säga följande: Sven (1898-1967) arbetade en tid på MGM:s kontor i Stockholm. Han flyttade till USA 1939 tillsammans med modern, hustru och dotter Gray (född 1932). Det är Gray Reisfield som i dag sköter det ekonomiska arvet efter Greta Garbo. Alva (1903-1925) var kontorist, men drabbades av TBC och blev endast 22 år gammal. Greta Garbo avled i New York den 15 april 1990. Gravsättningen ägde rum på Skogskyrkogården i Stockholm den 16 juni 1999.

Greta Garbos 27 filmer 1922-1941:

Luffar-Petter (1922), Gösta Berlings saga (1924), Den glädjelösa gatan (1925)

Virveln (1926), Fresterskan (1927), Åtrå (1927), En gudomlig kvinna (1928), Anna Karenina (1928), Den mystiska kvinnan (1929), Vilda orkidéer (1929), Gröna hatten (1930), En kvinnas moral (1930), Kyssen (1930)

Anna Christie (1931, ljudfilmsdebuten), Romantik (1931), Inspiration (1931), Susan Lenox (1932), Mata Hari (1932), Grand Hotel (1932), Som du vill ha mig (1933), Christina (1934), Den brokiga vävnaden (1935), Anna Karenina (1936), Kameliadamen (1937), Marie Walewska (1937), Ninotchka (1939) och Tvillingarna (1941).

 

from:   Swedish Internet Article,        2000
© Copyright by   Swedish Internet Article